onsdag 10 februari 2010

Vita grejer

Ska man improvisera gäller det att inte sväva ut för mycket. Därför blev det vit mat i lördags:

3 svartrötter (motsägelsefullt, jag vet ...)
en kalkonfilé
ett halvt blomkålshuvud, ungefär
en halv palsternacka, ungefär

Skär kalkonfilén i 4 bitar och marinera i lite saft från lime (min var ganska gammal och lite torr, men bra i smak), riven vitlök, en skvätt vitt vin, krossad vitpeppar och olivolja. Skala svartrötterna, gnid med lite limesaft och olja, lägg i ugnsform, ringla ev över lite mer olja, peppra och flingsalta. Sätt in på ca 225°C (vänd ngn gång), bryn därefter kalkonbitarna och sätt sedan in även dessa i ungnen. Kalkonbitarna ska vara lite drygt 60° inuti och svartrötterna ska vara spänstiga men mjuka när man tar ut alltihopa (efter ca 20 min – 1/2 timma). Koka under tiden blomkålsbuketterna och den tunt skivade palsternackan mjuka och kör med lite värmt smör och mjölk med mixerstav. Krydda med salt och lite malen vitpeppar

onsdag 3 februari 2010

Gamla olivträd och adoptioner


Vet inte om det hade med Internationella Våtmarksdagen att göra (infaller d 2/2) eller att eftersom närbelägna våtmarker är frusna och täckta med en meter snö så längtar man någon annan stans, men jag har iaf adopterat ett olivträd i Grekland.

Fick tipset av C i Adelaide, som känner T i Malmö, som kläckte själva idén, och vars pappa sitter på lunden ... Med adoptionen kommer även 6 flaskor med din egen nypressade ekologiska olja, Manaki Gold, att avnjuta när det blir vinter igen. Samtidigt gör du en insats för att bevara uråldriga träd med ursprungliga sorter som allt snabbare försvinner i en rationell och maskinell hantering.

Här kan du läsa mer:
http://www.manakigold.com

tisdag 19 januari 2010

Alger och allt möjligt


Kan du lägga vantarna på lite färska alger så gör det! Inte under vinterisen kanske, snarare hos Ecostore isf – det finns både röda och ibland gröna, saltade. Gröna går i soppan och de röda passar i en sallad (fanns både med i nyårssupén och tack-till-kattvakter-middagen):

1 ask saltade rödalger
1 ask jätteräkor (ta bara sådana med mangrovre-intyg)
(ev några pilgrimsmusslor eller antingen eller ...)
den ljusaste gröna delen på en purjolök
lite färska korianderblad

Marinad:
1/2 dl japansk soya
1 msk oyster sauce
2 msk torr sherry
1 msk sesamolja

Avsalta algerna enligt anvisning. Torka av/centrifugera och lägg ner i marinaden. Ställ i kylskåp ca 20 minuter.
Grilla räkorna (och eventuella pilgrimsmusslor). Ev kan man även marinera pilgrimsmusslorna i lite zest och saft från lime, hackad pepparfrukt och koriander och olja.

Lägg upp alger och tilltugg och på med den mycket fint strimlade purjon och korianderbladen.

Kolla även en artikel i Svenskan:
http://www.svd.se/mathalsa/mathalsa/alger-havets-sallat_4088691.svd

söndag 10 januari 2010

Äta ute i New York 3


Bläckfisk och fänkål eller "Missing a brunch remedy".

Någonstans på en rak gata fastnade jag i fönstret till "Barbounia": For only 12 dollars extra enjoy a NEVER ENDING FLOW of champagne cocktails during brunch! Väl och oemotståndligt bänkad visar det sig vara för sent för det ena och något för tidigt för det andra, så det blev meny och ett överraskande bra medelhavskök. Gick på det marina spåret, med perfekt havsaborre med kronärtskocka och bondbönor resp gulfenad (uthålligt fiskad) tonfisk med sparris och svamp.

Förrätterna var lika suveräna och speciellt då bläckfisken med grillad fänkål: den åttaarmade, bara själva armarna, är mer av en-nära-bläckfiskupplevelse och här hade man först grillat och sedan bräserat bitarna med färska örter, så den bara smälte i munnen. Låg på en bädd av grillade klyftor av färsk fänkål och lebneh (avrunnen youghurt, typ ...)

torsdag 7 januari 2010

Äta ute i New York 2

Choklad och salvia.
Om nu temat denna Temadagens dag (får väl försöka iaf att beta av hela listan i år)är Äta ute i New York eller Amerikanska kockars knasiga koncept så har turen i vilket fall kommit till Lydia Matticchio Bastianichs "Felidia". Och om The Standard Grill är 1920-talsretro i lokal och personalens burberryrutor från topp till tå så är Lydias image pretentiös norditaliensk ("Lidia Cooks from the Heart of Italy") med understöd av en outsägligt lång vinlista, kock i Iron Chef, osv.

Var ganska snart vilse i pannkakan vad gäller vinet (kan bara druvsorter, hjäpligt, och har fö mitt luktsinne lätt avtrubbat av långvarigt missbruk av nässpray) men det blev definitivt pannkaka till dessert. Alltså Palacinche, lövtunna, ihopvikta till kuvertsaker, med fyllning av kastanjepuré, glacerade kastanjer och mörk choklad.(Vägrade den nästan lika långa som tjusiga grappalistan, för något till espresson, och bad om det värsta huset förmådde, helst det som finns i en dunk under bardisken ... Fick kvällens mest äkta leende på köpet.)

Huvudrätten var kalvkotlett med puré på potatis, karljohansvamp och svart tryffel och till det tändstickssparris med ruccola- och timjanspesto. Drack sommeliertipset, ett vackert åldrat Bardolino till.

Och så förrätten då, upphovet till rubben: Chokladravioli. Är själv ganska sparsam med choklad i annat än desserter, men gick på nyfikenheten här. Alltså, pastakuddar av en deg som var rejält smaksatt med kakao och en fyllning med ricotta och peccorino tror jag och mycket svartpeppar. Det som gjorde hela grejen och som höjde chokladsmaken till oanade höjder var dock den gamla vanliga salvia–smörkombon till, späda salviablad som fått puttra en stund i smör! Av ren nyfikenhet även här valde jag dock vinet till alldeles själv, en Pinot Bianco. Klockrent, men det var ren tur ...

måndag 4 januari 2010

Äta ute i New York 1

Ösregn och brödpudding.
Äntligen ett nytt år: A och jag hoppade över finalen på det förra och tog en tugga av det stora äpplet istället. Upplevde snöfall, isande nordvästvindar, vårsol, dagsmeja, ösregn och helt vanligt milt gråväder som nästan hade vår i sig, innan vi återvände till detta nedisade nifelheim som får den globala uppvärmningen att verka lika avlägsen som Jupiters bortersta måne ...

Alltså, råkar du befinna sig i pissregn, vid den södra uppgången till den säregna park som man anlagt på en gammal högbana, nära nog nedblåst igen från slyet och dyngvåt från midjan och ner, känns The Standard Grill som ditt andra hem.

Och om du först stillar hungern med ett halvdussin ostron och det lokala ölet Pork Slap, fisksoppa och olika sorters rökt fisk måste du sedan insistera på deras brödpudding! Slå taktfast bestickens bakkanter i bordet och skandera BREAD-PUDDING-BREAD-PUDDING ...

En rejäl, värmande bit slät pudding som doftar av vanlj och burbon, med en kompott av russin, torkade aprikoser och färska små söta gröna druvor och toppad med en vaniljsås på gräddmjölk!

Grundreceptet hittar du här, variera enl ovan och den aktiska kylan försvinner för en kväll, jag lovar ...
http://stoned-potato.blogspot.com/search?q=br%C3%B6dpudding

söndag 13 december 2009

Skrädmjöl och grappa


Påvert så här i juletid, med lite rostat havremjöl och finkel, tänker du, men tillsätt bara lite saffran så snackar vi skorpor:

2 dl skrädmjöl
3 dl vetemjöl
2 dl socker
2 tsk bakpulver
en nypa salt
2 hela ägg och två gulor
125 g sötmandel grovt hackad
1 pkt saffran
zest av en 1/2 citron
4 cl grappa
1 msk mjölk/fil

Sätt ugnen på 180°. Mortla saffranet med lite socker så det blir riktigt finfördelat och häll på grappa och citronskal.
Blanda alla torra ingredienser och tillsätt äggen (och den ena äggulan) ett i taget och blanda/nyp ihop fill en fast deg. Häll i den grovhackade mandeln, blanda och dela i två delar.
Mjöla ett bakbord och rulla varje del till en avlång korv. Lägg de två rullarna på ett smort smörpapper, pensla med den återstående äggulan hopvispad med lite mjölk/fil och grädda i ca 20 minuter. ta ut, skär skorporna på diagonalen i ca 1 cm breda bitar. Sära och grädda i ytterligare 5 minuter. Låt svalna på galler och lägg sedan i en lufttät burk.