tisdag 29 september 2009

Agnar och vete

Under bokmässans sista skälvande minuter kan man konstatera en sak: Få orkar ända in i mål! De flesta murvlarna och kändisarna hade förmodligen tagit tåget norrut redan på lördagen (lite blekt – betongkeps får man förmoda), de flesta småmontrarna på andra våningen gapade tomma (tryckarna ville väl hem till söndagsmiddagen) de flesta packade frenetiskt böcker och färglada broschyrer; bara två personer var i fullt sving – Björn Ranelid signerade och Herman Lindqvist orerade! Oavsett om det var andra andningen eller om de går på nåt, oavsett vad man tycker om herrarna i övrigt så är det sisu, är respekt.

Respekt är även Bondens egen marknad, köper det mesta av helgmaten där, i Haga, på lördagarna. Färskt lamm, nyskördade grönsaker och getost. Tomater i stora påsar, att snabbtorka (solkyssta kallas dom i vissa delikatessaffärer...). Tror tiden börjar bli mogen även för lite urban agriculture, man kanske ska slå sig på guerilla gardening? Fast det kanske är det jag sysslat med i hela mitt liv, med den enda skillnaden att jag inte varit ett dugg intresserad av att någon ska få reda på i vilka bäckar jag satt ut vattenkrassen eller i vilka hasselsnår som ramslöken är planterad. Grannarna vet ändå varifrån den vilda ruccolan sprider sig, alla sju sorternas myntor, all malört, timjan, isop och oregano. Växter är helt enkelt infödda gerillakrigare, alldeles på egen hand.

Inga kommentarer: