Det blir ett jäkla tjatande om primörer, men det kan inte hjälpas – jag föll som en ful gammal gran när jag fick syn på strutbräken (tack A för nätresearchen!) mitt i stan. Tyvärr står dom på en privat tomt så dom måste snos – öppet, oblygt, på ljusa dan, som den naturligaste sak i världen ...
Söker man på "fiddlehads" finns det recept – nordfransmän och USA/Main-människor knaprar i sig som dårar på vårarna – här blev kombon vit sparris och lufttorkad skinka:
En liten bunt bräkenskott alltså (gör inget dumt i vilda bestånd - detta med fridlysningar osv ska man respektera)
Ett matchande antal vita sparrisar
Några skivor serrano- eller parmaskinka
En bit smör
Lite bladpersilja
Rostade pinje- eller cedernötter
1 msk pressad citronsaft
Olivolja
Ansa och skala sparrisen och sjud i lite saltat vatten till önskad konsistens (10 min brukar räcka).
Smält smöret, rosta pinjenötter i en stekpanna och tillsätt ihop med grovt hackad persilja och låt puttra lite, kläm i saften från en klyfta citron och avsluta med lite olivolja.
Koka upp lätt saltat vatten i en vid panna och doppa bräkenskotten (vattnet mörknar lite). Ta upp, centrifugera eller torka, och lägg upp snyggt med sparrisen och skinkan. Skeda över smör-/pinje-/persilje- och olivoljeblandningen. Flingsalta lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar